Gunilla Pontén uppmärksammades redan som ung för sitt utseende, sin stil och sina egendesignade kläder. Var hon en tidig ”influencer”?
Det skulle man kunna kalla henne. Gunilla Pontén arbetade förutom modeskapare som modell. Hon hade en fanclub och dessutom en egen spalt i den populära veckotidningen Veckorevyn. Det betyder att hon nådde ut till och var en inspiration för många unga flickor.
Därför skulle man kunna likna henne vid vår tids influencer även om deras kanaler på sociala medier når många fler än vad Gunilla Pontén hade möjlighet till.
Det har sagts att Pontén ”uppfann” den svenska tonåringen. Stämmer det?
Det är aldrig så enkelt att en enskild modeskapare har så stort inflytandet över en trend. Samma föreställningar fanns om avskaffandet av korsetten under tidigt 1900-tal där man gärna tillskriver vissa modeskaparna det dalande intresset för att bära underplagget.
Istället handlar det om att framgångsrika modeskapare är duktiga på att fånga upp trender och utveckla dem. Genom att ta fasta på internationella trender med ett mer lekfullt tonårsmode och etablera det i Sverige men i sin egen tappning blev Gunilla Pontén viktig för ungdomsmodet vid tiden.
På det viset var Gunilla Pontén viktig för hur de svenska tonåringarna kom att klä sig.
Ponténs första egna kollektion som modeskapare var ingen framgång – varför?
Förklaringen som brukar ges till att Gunilla Ponténs första kollektion inte var någon framgång brukar vara att den var före sin tid. Kollektionen kom 1955 och det var under 1950-talet som ett specifikt tonårsmode började etableras. Tonårsmodet välkomnades av många men det fanns många som var överens om att det inte fick vara för utsvävande.
Gunilla Pontén tyckte att det svenska modet för unga var tantigt och blickade mot London som låg i framkant vad gällde tonårsmode.
Vilken betydelse har Pontén haft för dagens mode och modeskapare?
Det är alltid svårt att svara på exakt vilken betydelse en person har i dagens modebransch, men det är tydligt att Gunilla Pontén varit en central modeskapare i den svenska modehistorien. Hennes unika design har påverkat synen på tonårsmodet.
Om Emma
Emma Severinsson är lektor i modevetenskap på institutionen för Kulturvetenskaper vid Lunds universitet. 2018 disputerade hon i historia med avhandlingen Moderna kvinnor: modernitet, femininitet och svenskhet i svensk veckopress 1920-1933. I avhandlingen undersökte hon de utmaningar och motstånd som de moderna kvinnorna mötte.
Hennes pågående forskningsprojekt, Mode i folkhemmet 1930-1990, handlar om hur folkhemmets mode användes för att konstruera önskvärda medborgare. Severinssons forskningsintressen kretsar kring mode- och genushistoria, modern historia, populärkultur och föreställningar om svenskhet.
Du hittar mer information om utställningen här!