Vi har träffat etnologen Karin Gustavsson, chef för Folklivsarkivet med Skånes musiksamlingar vid Lunds universitet, för att få reda på mer om Lilli och hennes konstverk. Karin driver tillsammans med Anneli Palmsköld, professor i kulturvård vid Göteborgs universitet och Johanna Rosenqvist, docent i konst- och bildvetenskap vid Linnéuniversitetet just nu ett forskningsprojekt om Lilli Zickermans liv och verk.
Varför ska vi minnas Lilli Zickerman idag?
– För att hon under flera decennier arbetade för att det textila hantverket skulle fortleva, inte bara bevaras för framtiden genom förvaring av slöjdalster på museum. Hon ville se ett bevarande som innebar fortsatt utövande, och hon arbetade med stor energi för att kunskapen om ålderdomliga tekniker och mönster skulle fortleva. Hon såg också en potential för landsbygdskvinnors självförsörjning genom slöjd, och hon ville skapa effektiva försäljningskanaler, så att slöjdarna skulle få bästa tänkbara inkomst från sina alster.
Vilken är Lillis viktigaste gärning?
– Det måste vara skapandet av den rikstäckande Föreningen för svensk hemslöjd 1899. Föreningen firar i år 125 år och fortlever med full kraft. Det var inom föreningens ram som Lilli genomförde den stora inventeringen av svensk folklig textilkonst som idag utgör en central kunskapskälla för den som vill fördjupa sig i olika tekniker och mönster, som utgör en del av vårt textila kulturarv. Både denna förening liksom de många lokala hemslöjdsföreningar som finns landet runt arrangerar kurser där alla är välkomna att lära olika hantverk, ofta har försäljning av slöjdares alster och råvaror för var och ens eget slöjdande, arrangerar utställningar och mycket annat som bidrar till att hålla intresset för slöjd i samhället vid liv.
Vilken roll kan hemslöjden spela idag?
– Slöjdande är en form av kulturutövning och skapande som ofta glöms bort när det pratas om kulturens villkor i dagens samhälle. Väldigt många människor ägnar sig åt slöjd utan att tänka på det som kulturaktiviteter. Genom slöjd får människor möjlighet att utveckla sina kreativa sidor, personer från olika språkliga och sociala bakgrunder kan mötas och lära av varandra, och inte minst har slöjden en viktig roll när det gäller hållbarhet, resurshushållning och återbruk. Hemslöjd kan idag bidra till ett bättre utnyttjande av lokala resurser och skapande av lokala kretslopp.