Föremål: Bomben
Hösten 1941 var två unga män mycket nära att fullborda ett bombattentat mot kommunisternas partiexpedition i centrala Skövde. Men de tvekade i sista stund och deras plan avslöjades i efterhand.
Den tänkta attentatsdagen var den 15 september 1941. Då satte en 20-årig läroverkselev en hemmagjord bomb på pakethållaren, och cyklade in mot Skövde. Väl framme placerade han bomben i en ventil i stenfoten på det hus där kommunisterna höll till.
Tanken var att antända den långa stubintråden och sedan ta tåget hem. Men modet svek honom. Han sköt upp antändandet till ett senare tillfälle och lämnade kvar sprängladdningen.
Nästa dag träffade han den 22-åring som deltagit i planläggningen. De båda tittade in i ventilen och 20-åringen sa att sprängningen skulle ske så snart som möjligt.
Nu började den äldre av de två att känna ånger. Han bestämde sig för att plocka undan bomben, vilket han senare också gjorde och gömde den på en plats som hette Ridhusplan i Skövde. Där hittades den av tre unga pojkar, och attentatsförsöket uppdagades.
Bombmännen var aktiva nazister. Och de hade fått sin ideologiska skolning under slutet av 1930-talet i organisationen Nordisk Ungdom, som var ungdomsorganisation till det nazistiska lindholmspartiet.
I Nordisk Ungdom fick medlemmarna lära sig att bli "hårda, hänsynslösa redskap i den politiska kampen", och därför drillades de fysiskt genom marscher och idrott. Men också idémässigt med extremnationalism, antikommunism och judehat.
Under flera år höll Nordisk Ungdom tältläger i Hökerum utanför Ulricehamn, där också medlemmar från den lilla Skövdeavdelningen deltog.
Bomben tillverkades av ett kilo dynamit, en metallburk och en mycket lång stubintråd.
Under rättegången utreddes dess explosionsverkan noga. Man konstaterade att den troligen hade startat en eldsvåda i huset, som var byggt av timmer. Dessutom hade förbipasserande på gatorna utanför kunnat skadas av utslungade söndersprängda byggnadsdelar.
Sprängningverkan hade orsakat ett hål i stenfoten och väggen på ca en meter i diameter, och rummen just innanför hade sannolikt tagit stor skada då golvbrädorna kastats loss. I husets övriga delar hade bristningsskador i väggar och tak uppstått, enligt de anlitade experterna.
Bomben hamnade på stadsmuseet i Skövde på 1962.
Texten är skriven av Henrik Dammberg och var en del av en utställning med namn En hotfull vardag - krigets Skövde 1941 och producerades för att uppmärksamma Förintelsens minnesdag 2006.