Jugendstilen uppstod i olika delar av Europa omkring år 1890. Det var en stil som var nyskapande och kom att bryta mot flera etablerade byggnadstraditioner. Den använde hellre naturen som inspirationskälla än historiska byggnader och geometriska grundregler.
Namnet togs från den tyska tidskriften Die Jugend - ungdomen - , grundad 1896. Jugend var inte bara en arkitekturstil utan förekom även inom bildkonst, formgivning och konsthantverk. I Sverige har vi tagit det tyska namnet på stilen. På franska kallas den Art nouveau; på engelska Modern Style; på italienska Stile Liberty och på spanska Modernismo.
När jugendstilen introducerades var det just med värdeord som ny, modern, frigörande och ungdomlig som den beskrevs. Byggnader utsmyckades med naturalistisk ornamentik i form av slingrande linjer samt blom- och växtmotiv. Exempel på detta syns tydligt i den belgiske arkitekten Victor Hortas (1852-1926) bostadshus i Bryssel från 1893. Där har inte bara målad dekor utan även byggnadsdetaljer som trappor, räcken och pelare getts en organisk form.
Inom konsten gjorde den tjeckiske målaren Alfons Mucha (1860-1939) stort intryck med sina affischer och glaskonst. I Paris fick även infrastrukturen jugendstil när Hector Guimard (1867-1942) formgav väderskydd för entréerna till Metropolitain, tunnelbanan.
Den kanske mest välkände av alla jugendformgivare är den katalanske arkitekten Antoni Gaudí. Han var verksam främst i Barcelona, där hans livsverk kyrkan La Sagrada Familia ännu är under uppbyggnad. Den förväntas stå klar först 2026, till 100-årsminnet av Gaudís död.
Bilder från vänster till höger: Trapphus i Bryssel ritat av Victor Horta, plansch av Alfons Mucha, entré till tunnelbanestation i Paris av Hector Guirmard, bostadshus i Barcelona av Antoni Gaudí följt av hans ännu ofullbordade kyrka La Sagrada Familia.