Miniutställning: Arbetsstugor - fritids för hundra år sedan

Arbetsstugor var det sena 1800-talets fritids. Här samlades den växande arbetarklassens barn efter skoldagens slut. På grund av föräldrarnas långa arbetsdagar fick barnen ta hand om sig själva så gott det gick, Arbetsstugorna blev ett sätt att skydda dem från "gatans" faror och frestelser.

Slutet av 1800-talet var en omvälvande tid i Sverige. Människor flyttade från landsbygden in till städerna för att söka arbete inom den framväxande industrin. Arbetsdagarna kunde vara långa och föräldrar hade inte alltid tid att se efter sina barn. Efter skoldagen lämnades många ensamma och fick klara sig själva så gott det gick. 

År 1887 öppnade Sveriges första arbetsstuga. Initiativtagare var feministen och filantropen Anna Hierta-Retzius (1841-1924), dotter till tidningen Aftonbladets grundare Lars Johan Hierta. Arbetsstugorna spred sig snart till andra delar av landet. I Skövde fanns sedan 1850-talet en flickskola med ett liknande syfte. 

I stadsmuseets samlingar finns planschverket ”Modell-samlingar från svenska arbetsstugor för barn” (1901) bevarat. Det tillhörde en gång arbetsstugan i Skövde och i försättsbladet har författaren själv skrivit en hälsning. Boken innehåller en lång rad exempel på lämpliga handarbeten som passar barn i olika åldrar.

I utställningen visas några av bokens planscher. Olika typer av hantverksprodukter återges med stor detaljrikedom i den för den tiden exklusiva metoden ljustryck.

Visas 25/4 - 7/6